Bevakning av lagar och regler
Mobilkranföreningen bevakar lagar och krav och agerar som offensivt remissorgan.
Hej! Vi företräder våra medlemmar inför myndigheter, institutioner och organisationer.
Mobilkranföreningen strävar efter att upprätthålla goda relationer med preventiva och effektiva arbetsformer med myndighetsrepresentanter. Vi har löpande kontakter med t.ex. Arbetsmiljöverket, Trafikverket och storstadskommunerna.
Branscharbetet ska ske utifrån konkurrensneutralitet, tydlighet och transparens.
Allmän och specifik information angående lagar och regler
Arbetsmiljöverkets temasidor om lyft och lyftredskap
Arbetsmiljöverkets temasidor om lyftanordningar och lyftredskap samlar viktig information om de regelverk som berör lyftarbete.
Ett stort antal människor använder dagligen lyftanordningar och lyftredskap. Olyckor eller tillbud inträffar till exempel vid koppling av laster, personlyft och uppställning av mobila maskiner.
Temasidorna vänder sig till alla användare av lyftanordningar och lyftredskap både arbetsgivare och arbetstagare, men även till tillverkare.
På temasidorna kan du läsa om vanliga risker som finns vid lyft och hur de kan förebyggas. Här beskrivs också kunskapskrav och regler för besiktning. På sidorna finns också länkar till viktiga föreskrifter som gäller vid lyftarbete, och förklaring till vad de innebär.
Arbetsmiljöverkets sanktioner och påföljder
Från den 1 juli 2014 finns ett påföljdssystem i Arbetsmiljölagen som innebär att företag kan bli skyldiga att betala sanktionsavgift vid överträdelse av vissa bestämmelser i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.
REGLER SOM BERÖRS
Ett urval av de föreskrifter och paragrafer som är belagda med sanktionsavgifter och särskilt berör mobilkranbranschen:
AFS 2003:6 (2014:16) Besiktning av lyftanordningar och vissa andra tekniska anordningar
- 4 § Lyftanordningar ska vara besiktigade och anmärkningar åtgärdade.
- 27 § Förvaring av besiktningsintyget.
- Sanktionsavgift: 40.000-400.000 kr
AFS 2006:7 (2014:21) Tillfälliga personlyft med kranar eller truckar
- 19 § Basmaskin och arbetskorg ska vara besiktigade tillsammans.
- 20 § Visa upp besiktningsintyget.
- Sanktionsavgift: 40.000-400.000 kr
AFS 2006:5 (2014:20) Användning av truckar
- 19 § Skriftligt tillstånd från arbetsgivaren för att få använda truck.
- Sanktionsavgift: 15.000-150.000 kr
AFS 1999:3 (2014:26) Byggnads- och anläggningsarbete
- Not. Tillämpningsområde: Reglerna gäller endast byggnads- och anläggningsarbeten.
- 60a § Om fallskydd saknas och arbete utförs där det finns risk för fall och fallhöjden är mer än två meter.
- Sanktionsavgift: 40.000-400.000 kr
AFS 2005:06 (2014:23) Medicinska kontroller i arbetslivet
- 6 § Medicinsk kontroll för tjänstbarhetsbedömning där sådana krav ställs.
- Sanktionsavgift: 15.000-150.000 kr
SFS 1982:673 (2013:611) Arbetstidslagen
- §§ 5-10, 13, 14 jourtid, övertid, mertid, dygnsvila och veckovila
- Sanktionsavgift: En procent av det prisbasbelopp som gällde vid den tidpunkt då överträdelsen skedde för varje otillåten arbetstimme eller jourtid för varje arbetstagare.
FÖLJANDE REGLER BERÖR FRÄMST TILLVERKAREN ELLER DENNES REPRESENTANT:
AFS 2008:3 (2014:22) Maskiner
- 6 § EG-försäkran om överensstämmelse där det framgår vilket anmält organ som medverkat i certifieringsförfarandet, eller vilka harmoniserade standarder som tillämpats.
- Sanktionsavgift: 150.000 kr samt 10 % av produktens eller produkternas totala försäljningsvärde fram till tidpunkt för överträdelsen.
AVGIFTENS STORLEK
Sanktionsavgiften varierar mellan 5 000 kr – 1 000 000 kr. Sanktionsavgifterna kommer både att vara differentierade och fasta. De differentierade avgifterna beräknas på antal sysselsatta: 1-500 personer. Vid 500 personer gäller maximiavgiften. Antal sysselsatta omfattar alla anställda och inhyrda på hel- eller deltid inom samma organisationsnummer.
INSPEKTION
Arbetsmiljöinspektören meddelar vilka brister som upptäckts. Inga sanktionsavgifter meddelas på plats. Avgiftsföreläggande utfärdas som arbetsgivaren ska godkänna. Kan inte överklagas. Om avgiftsförläggandet godkänns av arbetsgivaren är det likställt med en lagakraftvunnen dom. Arbetsmiljöverket skickar ärendet till Länsstyrelsen, dit avgiften ska betalas. Om avgiftsförläggandet inte godkänns eller om arbetsgivaren inte hör av sig, ansöker Arbetsmiljöverket hos förvaltningsrätten att arbetsgivaren ska påföras sanktionsavgiften. Förvaltningsrättens dom kan överklagas till Kammarrätten om prövningstillstånd ges.
LÄNKAR OCH MER INFORMATION
Mobilkranföreningens kansli har sammanställt ett informationsdokument om sanktionsavgifter som medlemsföretag kan erhålla genom att kontakta kansliet, enklast på e-post info@mobilkranforeningen.se
Bungyjump från mobilkran
En mobilkran kombinerat med plattform och utrustning för bungyjump eller ”dinner in the sky”, betraktas i lagens mening som en enda enhet och definieras som en tivolianordning.
Tivolianordningar ska besiktigas mot Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om besiktning av tivolianordningar (RPSFS 2012:15, FAP 513-1). Föreskriften gäller från den 5 juni 2012. Samtidigt upphörde RPSFS 2011:6 att gälla.
En mobilkran är normalt inte konstruerad och tillverkad (se kranens bruksanvisning) för att lyfta personer som en del av en tivolianordning enligt kraven i FAP 513-1. Därför är bungyjump etc. från mobilkran enligt Arbetsmiljöverkets bedömning ett brott mot Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning av lyftanordningar och lyftredskap (AFS 2006:6) 17§.
Mobilkranföreningens styrelse rekommenderar medlemmarna att inte ställa mobilkran till förfogande för bungyjump.
Det är oklart på vilka grunder en ny första besiktning ska utföras för att mobilkranen ska kunna betraktas som en tivolianordning. Därmed saknas grund för hur ett mobilkranföretag ska kunna uppfylla regelverket för tivolianordningar (SS-EN 13814:2005), mobila arbetsplattformar (EN 280), lyftanordningar (AFS 2006:6) och arbetsutrustningar (AFS 2006:4).
Mobilkranföretagens kvalitetssystem är normalt inte anpassade för tivoli till allmänheten.
Bakgrund
År 2009
Rikspolisstyrelsen, Arbetsmiljöverket och SWEDAC kom i juni 2009 med ett förtydligande om vilka regler som gäller för besiktning av vissa typer av personförande eller personbärande anordningar som bedöms vara sådana tivolianordningar som avses i 2 kap. 13 § ordningslagen (1993:1617). Tivolianordningen ska besiktigas mot Rikspolisstyrelsens föreskrifter om besiktning av tivolianordningar, FAP 513-1.
Som en direkt konsekvens av skrivningen i FAP 513-1, beslöt Mobilkranföreningens styrelse om en rekommendation till medlemmarna att inte ställa mobilkran till förfogande för sådana evenemang eftersom följdkraven inte gick att uppfylla avseende:
– en ny första besiktning (tekniska krav på lyftspelet, fler gränslägesbrytare, slaklinebrytare, fånganordning, flerfaldig säkerhet mot brott på lyftlinan) utbildning som tivoliförare etc.)
– användning (för det ändamål och under de förutsättningar den är avsedd och lämpad för, personer får endast lyftas med en anordning som är konstruerad och tillverkad för detta)
År 2011
Hösten 2011 reviderade Rikspolisstyrelsen FAP 513-1 bl. a. med ett tillägg i 4§ där ett besiktningsorgan kan, trots att någon standard inte direkt är appliceringsbar, bedöma om en tivolianordning uppfyller minst samma säkerhetsnivå som anges i tivolistandarden. Besiktningsföretagen deklarererade att en sådan bedömning måste göras av Rikspolisstyrelsen och Arbetsmiljöverket.
År 2012
I maj 2012 remitterades en bungyjump-standard från Nya Zeeland/Australien som ett alternativ till tivolistandarden. Besiktningsföretagen vidhöll sin åsikt om att de inte kan göra denna bedömning. Arbetsmiljöverket fastslog att enligt deras syn kan inte den Nya Zeeländska/Australiensiska standarden tillämpas i Sverige.
FEM, en europeisk sammanslutning för tillverkare av lyftanordningar, har i ett rådgivande dokument (FEM N 0442) i februari 2012 gjort en liknande bedömning med slutsatsen att det alltid krävs en ny första besiktning som en tivolianordning av ett ackrediterat besiktningsorgan (i Sverige Dekra eller Inspecta).
ESTA Position paper on lifting persons
FEM guidance and position paper regarding ”Lifting persons with mobile crane”. Frankfurt 2012.
1216 Nedladdningar
Länkar
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om använding av arbetsutrustning (AFS 2006:4)
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning av lyftanordningar och lyftredskap (AFS 2006:6)
Personlyft med mobilkran
Den 1 juli 2015 försvann möjligheten att använda fasta personkorgar i mobilkranar i Sverige. Hängande korgar i mobilkranar är fortsatt tillåtna vid så kallade tillfälliga personlyft men då gäller särskilda regler.
Lyftanordningen ska vara tillverkad för personlyft
Reglerna för att använda kranar för personlyft finns i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2006:6 – Användning av lyftanordningar och lyftredskap. Grundregeln är att en lyftanordning ska vara tillverkad för personlyft för att den ska få användas till att lyfta personer. Det framgår av lyftanordningens bruksanvisning om tillverkaren har konstruerat maskinen för personlyft. De mobilkranar som finns på marknaden idag är inte tillverkade för personlyft.
Fast korg otillåtet sedan 1 juli 2015
Det har funnits en övergångsregel som inneburit att kranar som varit besiktigade för personlyft enligt AFS 1983:5 (upphävd), före den 1 juli 2007 när AFS 2006:6 trädde ikraft, har kunnat användas till personlyft med fast korg längst till den 1 juli 2015.
Nödsituationer undantagna
Om kranen inte är tillverkad för personlyft finns enligt AFS 2006:6 17 § tre undantag när kranen får användas för personlyft: 1) i nödsituationer, 2) vid räddningsarbete inom räddningstjänst, polis, militär eller 3) om det anges i särskilda föreskrifter att så får ske och villkoren i de föreskrifterna är uppfyllda.
Tillfälliga personlyft
Det finns särskilda föreskrifter från Arbetsmiljöverket med regler om tillfälliga personlyft: Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2006:07 – Tillfälliga personlyft med kranar eller truckar. Reglerna är tillämpliga på exempelvis arbeten med hängande korgar i mobilkranar.
Föreskrifterna gäller utrustning och arbete då personer lyfts med kranar eller truckar som ursprungligen inte är konstruerade och tillverkade för att lyfta personer. Ett av villkoren är att en arbetskorg som är avsedd att användas med en kran ska vara konstruerad för att hängas i kranens krok.
Personer får lyftas med en kran eller en truck endast om det är svårt eller olämpligt att använda arbetsutrustning som är konstruerad och tillverkad för att lyfta personer.
EU-direktiv
Ovanstående har sin bakgrund i EU-direktiv 2006/42/EG om maskiner samt i EU-direktiv 2009/104/EG om minimikrav för säkerhet och hälsa vid arbetstagares användning av arbetsutrustning i arbetet, där det framgår under vilka förutsättningar personer får lyftas med kran.
Länkar
AFS 2006:6 Användning av lyftanordningar och lyftredskap
AFS 2006:7 Tillfälliga personlyft med kranar eller truckar
Maskindirektiv 2006/42/EG
Användardirektiv 2009/104/EG
Se även vår dokumentsamling
Fordonsdefinition EG-mobilkran
Den 5 september 2007 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG, som innehåller regler om godkännandeformer inom fordonsområdet. Direktivet är ett ramdirektiv som medlemsstaterna måste ta hänsyn till i sin nationella lagstiftning.
I direktivet finns bestämmelser om EG-typgodkännande för mobilkranar. Med EG-typgodkännande menas att varje medlemsstat måste godta ett fordon som godkänts i ett annat EU-land utan ytterligare prövning. Enligt direktivet är helfordonsgodkännande för nya mobilkranar som huvudregel obligatoriskt från 29 oktober 2014 och frivilligt från 29 april 2009.
Definitioner av de fordons- och viktbegrepp som används på vägtrafikområdet i Sverige finns samlade i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner. I Sverige är mobilkranar registrerade som motorredskap klass I. I direktivet förekommer inte begreppet motorredskap och därför måste de svenska fordonsdefinitionerna anpassas till de EG-rättsliga. I direktivet finns fordonskategorierna M, N och O, vilket förenklat motsvarar de svenska definitionerna personbil och buss, lastbil och släpvagn. Mobilkranar som helfordonsgodkänns enligt direktivet kommer att hänföras till fordonskategori N3 (lastbil med en vikt över 12 ton) och med karosserikoden SF (mobilkran).
För att i svensk rätt kunna skilja ut mobilkran från övriga fordon i kategorin tung lastbil har en ny fordonsdefinition förts in i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner:
EG-Mobilkran: En tung lastbil som inte är utrustad för godstransporter och som är försedd med en kran vars lyftmoment är minst 400 kilonewtonmeter.
Regeringen har i prop 2008/09:53 uttalat att en ändring av hur mobilkranar registreras i Sverige inte ska innebära en förändrad syn på övriga bestämmelser. För att ta hänsyn till regeländringarna har vissa författningsändringar gjorts och i praktiken ska det inte bli någon skillnad.
Länkar
Kranarbete vid flygplats
Generellt gäller att den som ansvarar för resande av höga objekt i en flygplats närhet, exempelvis en kran, ska kontakta flygplatshållaren (samråd med flygtrafikledningen) innan kranen reses för att diskutera arbetsplatsen, kranens planerade totala arbetshöjd, om resande kan ske utan att flygplatsens hinderfria ytor penetreras samt, i förekommande fall, om tiderna för kranens arbete behöver samordnas med flygplatsen flygtrafik.
FLYGPLATSERS HINDERFRIA YTOR
Med närhet till flygplats avses normalt platser som ligger innanför den yttre gräns som respektive flygplats så kallade hinderfria yta genererar. För uppförande av byggnader, torn eller sådana master som kräver bygglov kan de hinderfria ytorna beaktas i bygglovet. För tillfälliga hinder, exempelvis mobilkranar finns regler i Transportstyrelsens författningssamling (TSFS).
I Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hinderbegränsande ytor, begränsning och borttagning av hinder (TSFS 2019:21) finns bestämmelser om de hinderfria ytorna. En flygplats så kallade hinderyta sträcker sig, beroende på flygplatsens klassificering, upp till 6 km ut från flygplatsen i sidled och upp till 15 km ut från landningsbanan i dess båda förlängningar.
För de små allmänflygplatserna, flygplatser med endast sport-/klubbflygverksamhet, gäller att flygplatsens ägare/brukare ska tillfrågas då kranen planeras för arbeten inom en radie av 2,7 km från flygplatsens mittpunkt.
Utanför flygplats, dvs utanför ovan angivna avstånd, gäller att dialog ska föras med Försvarsmakten, berörda flygplatser (gäller upp till ca 60 km från flygplatserna) och LFV/ANS då kranen överstiger 20 m på landsbygd eller 50 m inom tätort.
KARTOR
På Trafikverkets webbsida finns kartor över flygplatsers hinderfria ytor.
Kommunernas bygglovsmyndigheter torde också ha kunskap om de hinderfria ytorna och kan lämna upplysningar om nödvändigt behov av samråd med flygtrafikledningen på aktuell flygplats.
KONTAKTUPPGIFTER TILL SVENSKA FLYGPLATSER
Transportstyrelsen – svenska flygplatser
Kontakt med de små flygplatserna får etableras med ägaren, vilken kan vara en kommun, en person, ett företag eller en flygklubb.
HINDERLJUS
Kranar som reses inom en flygplats hinderfria yta eller ute i det svenska landskapet kan vara skyldiga att föra hinderljus. Regler finns i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten och om flyghinderanmälan (TSFS 2020:88).
- Civilflyget genom Transportstyrelsen kräver normalt hinderljus från 45 m.
- Försvarsmakten kan kräva hinderljus från 20 m.
- I en flygplats närhet gäller andra, ofta lägre, krav för hinderljus. Höjderna bestäms av flygplatsens klassificering.
- Upp till 149,99 m över underliggande mark eller vatten ska hinderljus bestå av armaturer som avger fast eller blinkande rött sken.
- Över 150 m krävs att hinderljus utgörs av högintensivt vitt blinkande ljus.
LÄNKAR
Fordonsbesiktning
Besiktningsföretag ska vara ackrediterade av Swedac (Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll). Besiktningsorganen ackrediteras för en eller flera fordonskategorier.
Mobilkranar, motorredskap och EG-mobilkranar, ingår i ackrediteringsområdet för traktorer och maskiner.
4 kap. 2 a § 3. Fordonslagen (2002:574)
Registreringsbesiktning utförs av ett besiktningsorgan vars ackreditering omfattar fordonet.
4 kap. 17 § Fordonsförordningen (2009:211)
Motorredskap klass I, EG-mobilkranar samt släpvagnar som dras av sådana fordon ska kontrollbesiktas
– första gången senast fyra år efter den månad då fordonet första gången togs i bruk, och
– därefter senast två år efter den månad då föregående fullständiga kontrollbesiktning utfördes.
6 kap. 7 § Fordonsförordningen (2009:211)
Länkar
Swedac – register över ackrediterade besiktningsorgan
Körkortsbehörighet
För att framföra mobilkranar krävs körkort med behörighet C. Villkoret finns i transportdispenserna.
Mobilkranar är registrerade som motorredskap klass I. Enligt körkortslagen (1998:488) får motorredskap klass I köras endast av den som har ett gällande körkort för fordonet (2 kap. 2 §). Detta gäller alltså oavsett om mobilkranen framförs på väg eller utanför väg. Enligt körkortslagen krävs förarbehörighet B för att köra ett motorredskap klass I (2 kap. 5 §).
I Trafikförordningen (1998:1276) finns bestämmelser om högsta tillåtna axel- och boggietryck och bruttovikt för trafik med motordrivna fordon (4 kap. 12 §). Mobilkranar är tunga fordon som överskrider trafikförordningens bestämmelserna för normaltrafik, därför krävs transportdispenser för att framföra mobilkranar. I transportdispenserna finns ett villkor att föraren skall ha förarbehörighet C.
Länkar
Tillstånd att använda lyftanordning
Mobilkranförare behöver ett skriftligt tillstånd från sin arbetsgivare för att få använda mobilkranen. Reglerna om skriftligt tillstånd från arbetsgivaren gäller för alla som använder lyftanordningar. Reglerna finns i Arbetsmiljöverkets föreskrift om användning av lyftanordningar och lyftredskap.
Utdrag från Användning av lyftanordingar och lyftredskap (AFS 2006:6) 29§
”En arbetsgivare som låter en arbetstagare eller inhyrd arbetskraft använda lyftanordningar eller lyftredskap skall ha dokumentation över dennes praktiska och teoretiska kunskaper med avseende på säker användning av utrustningen.”
”Arbetstagare och inhyrd personal skall ha arbetsgivarens respektive inhyrarens skriftliga tillstånd att använda en maskindriven lyftanordning. Tillståndet skall upplysa om vilka typer av lyftanordningar, lyftredskap och arbetsuppgifter som omfattas.”
TILLSTÅNDSMALL
Mobilkranföreningens har tagit fram en mall för ett skriftligt tillstånd. Ladda ner mallen i PDF-format nedan.
Tillstånd att framföra lyftanordning
Mobilkranföreningens standardblankett för tillstånd att framföra kran.
2517 Nedladdningar
Skyltar och signaler
Från 1 oktober 2008 gäller Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om skyltar och signaler. Samtidigt upphävs föreskriften Varselmärkning och varselsignalering på arbetsplatser (AFS 1997:11).
Föreskriften finns att ladda ner eller beställa på Arbetsmiljöverkets webbsida:
AFS 2008:13 – Skyltar och signaler
Föreskrifterna gäller skyltar, märkning och signaler för hälsa och säkerhet där arbete utförs. Arbetsgivaren, den som ansvarar över ett arbetsställe eller den som anlitar inhyrd arbetskraft ska se till att arbetstagarna får information och instruktion om de skyltar, den märkning och signaler som används på arbetsplatsen.
Bilaga 9 till föreskriften handlar om utförande och regler för handsignaler. Dessutom finns ett signalschema. I föreskriftens allmänna råd anges till bilaga 9 att det i Sverige är praxis vid teckengivningi byggbranschen och vid hamnarbete använda tecknen för ”stopp” och ”hastigt stopp” enligt signalscheman i Svensk Standard.
Mobilkranföreningens signalschema
Se vilka signaler som är brukliga vid arbete med mobilkranar och tornkranar:
Signalschema
Mobilkranföreningens signalschema för teckengivning.
2139 Nedladdningar
Transportdispenser
För att få framföra transporter som överskrider de tillåtna dimensionerna och vikterna i Trafikförordningen krävs transportdispens.
Mobilkranar är tunga fordon som överskrider viktgränserna för normaltrafik. För att framföra mobilkranar på allmänna vägar krävs generellt alltid transportdispenser och ibland även fordonseskorter vid bropassager. Transportdispenser ges av Trafikverket eller av kommuner som väghållare.
För mobilkranföretagens verksamhet är det en förutsättning att snabbt få transporttillstånd och tillgång till fordonseskort vid önskvärd tid och plats. Skälen för detta kan ses på företagsekonomisk nivå men också på samhällsekonomisk nivå. I samhället finns ofta inget alternativt utförande till de tunga lyft som utförs med mobilkranar. Mobilkranen är i många fall oumbärlig på till exempel en byggarbetsplats för att den övriga arbetsprocessen ska kunna fortgå.
Länkar
Trängselskatt
Mobilkranar omfattas inte av trängselskatt
Mobilkranar registrerade som motorredskap eller EG-mobilkran, omfattas inte av den trängselskatt som tas ut i Göteborg och Stockholm.
Lagen om trängselskatt (SFS 2004:629) reglerar hur trängselskatt tas ut. Vilka fordon som är skattepliktiga framgår ur lagens 4-5 §§.
Enligt 4 § ska trängselskatt betalas för en bil. Definitionen av bil finns i Lagen om vägtrafikdefinitioner (SFS 2001:559) och där framgår att en bil inte är ett motorredskap. Därför utgår inte trängselskatt för mobilkranar registrerade som motorredskap.
I lagen om trängselskatt 5 § p 4 anges att EG-mobilkran inte är skattepliktig.
Vägtransportledare
Vägtransportledarna eskorterar dispenstransporter och har polismans befogenhet att ge anvisningar till trafik i samband med eskorteringen.
Utbildningen för vägtransportledare bedrivs av Transportstyrelsen eller av utbildare utsedd av Transportstyrelsen. Efter genomgången utbildning blir vägtransportledarna förordnade av Rikspolisstyrelsen.
Vägtransportledarna bedriver sin verksamhet under marknadsmässiga förhållanden.
Länkar
Polisen – information om vägtransportledare
Lag om vägtransportledare (2004:1167)
Förordning om vägtransportledare (2004:1169)
Transportstyrelsens föreskrifter om vägtransportledare (TSFS 2010:139)
Yrkeskomptensbevis YKB
Lagen om yrkesförarkompetens 2007:1157, innebär i korthet att förare av bussar och tunga lastbilar ska genomgå en utbildning som leder till yrkeskompetensbevis, YKB. Kraven tillämpas både för persontransporter med buss och för godstransporter med tung lastbil.
Utdrag ur lagen (2007:1157) om yrkesförarkompetens:
2 kap: Tillämpningsområde
1§ Denna lag ska tillämpas på förare som är medborgare i en EES-stat och som utför gods- eller persontransporter på väg i Sverige med fordon som kräver körkortsbehörigheten C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D eller DE enligt 2 kap. 5 § körkortslagen (1998:488).
För att framföra mobilkranar behövs inte YKB
Lagen är inte tillämplig på förare av mobilkranar eftersom inga gods- eller persontransporter utförs med dessa fordon. De flesta mobilkranar är registrerade som motorredskap klass I och enligt körkortslagen krävs förarbehörighet B för att framföra motorredskap klass I, det är i transportdispenserna som villkoret om C-behörighet finns. För EG-mobilkranar krävs förarbehörighet C enligt körkortslagen men enligt lag (2001:559) om vägtrafikdefinitioner är en EG-mobilkran inte utrustad för godstransporter.
Länkar
Överlastskydd på mobilkran
Konstruktionsstandarden för mobilkranar EN 13000 har förändrats avseende överlastskyddet.
Standarden EN 13000:2010 Cranes – Mobile Cranes ersätter standarden EN 13000:2004. Den ändrade europastandarden EN 13000:2010, gäller samtliga mobilkranar som kommer ut på den europeiska marknaden efter den 1 maj 2010.
Europastandarden EN 13000:2010 gäller som svensk standard: SS-EN 13000:2010 Lyftkranar – Mobilkranar.
FÖRÄNDRINGARNA ENLIGT EN 13000:2010 ÄR BLAND ANNAT FÖLJANDE:
- Nyckeln för överbryggning av överlastskyddet (override key) måste vara utanför förarens hytt.
- När nyckeln för överbryggning är aktiverad, reduceras kranens rörelsehastighet.
- Dödlägen (deadlocks) kan lösas genom en tryckknapp i förarens hytt som möjliggör en viss ytterligare kapacitet men med sänkt rörelsehastighet.
- All aktivering av tryckknappen och nyckeln för överbryggning leder till att alla lyft som överstiger angiven kapacitet registreras av en datalogger.
Diskussionerna kring standardändringarna har pågått i många år och inblandade i arbetet har varit bland andra: European manufacturers’ Federation FEM, Crane Industry Council of Australia (CICA), European Association of Heavy Haulage, Transport and Mobile Cranes (ESTA) och Specialized Carriers and Rigging Association (SC&RA).
Länkar
SIS, Swedish Standards Institute: Lyftkranar – Mobilkranar SS-EN 13000
Följ oss